Entrée |
handry > an-dry
(any, ry)
|
Partie du discours | forme morphologique de any et ry
|
Exemples |
1 | himpody aho, menatra an-dry raiko.
[2.69]
|
2 | Ampy ahy izay nanampiako an-dry zareo izay.
[2.4]
|
3 | Sao miandry an-dry Ndremba izay naniraka azy!
[2.643]
|
|
|
Entrée |
handry > andry
|
Partie du discours | nom
|
Explications en malgache | Enti-milaza fitsorana, fivalamparana eo ambony tany, kidoro; fatoriana amin' ny alina, filamina tsisy tebiteby. [1.1]
|
Explications en anglais | [Mal. diyan, mandiyan.] [1.2]
|
Explications en français | La position horizontale, l'état de ce qui est étendu, couché La paix, la tranquillité L'état de ce qui est figé, gelé, caillé [1.3]
|
Dérivés |
|
|
Entrée |
handry > andry
|
Partie du discours | nom
|
Explications en malgache | Tohana mijoro vita amin' ny biriky, hazo na vato: Nisy andry telo nifanandrify tao amin' ny tranon' ny Ntaolo. [1.1]
|
Explications en anglais | A pillar, a post [1.2, 1.7]
|
Explications en français | Pilier (fig) soutien [1.3, 1.8]
|
| Colonne [1.3]
|
Mots composés |
|
Ethnonymes |
|
Toponymes |
|
Proverbes |
|
Entrée |
handry > andry
|
Partie du discours | verbe passif
|
Explications en malgache | Antenaina ho avy ka mijanona eo ihany ny tena ambara-pahatongany: Sakafo tsy andrin' ny maika ny anareo izany, ry Ketaka, ka handeha aho [1.1]
|
Explications en anglais | Waiting, guarding [1.2]
|
Explications en français | Attendu, qu'on peut attendre [1.3]
|
Dérivés |
|
Mots composés |
|
|
Entrée |
handry > andry
|
Partie du discours | nom
|
Explications en malgache | Fiambenana, fitandremana: Tsara andry ny ombintsika fa olona mahatoky izy Fitiliana: Ataovy andry maso io zazalahy io fa efa tratra naka zavatr'olona [1.1]
|
Explications en anglais | Watch [1.2]
|
Explications en français | Garde, surveillance, veille [1.3]
|
Mots composés |
|
|
Entrée |
handry > andry
|
Partie du discours | nom
|
Explications en malgache | [Betsimisaraka]
Sandry [1.78]
|
|
Entrée |
handry > Andry
|
Partie du discours | nom propre (anthroponyme)
|
Anthroponymes |
|
|
Entrée |
handry > mandry
(andry)
|
Partie du discours | verbe actif
|
Explications en malgache | Mitsotra na mivalampatra eo ambony tany na kidoro ka mitehika amin' izany ny vatana manontolo: Mahafinaritra ny mandry eto ambonin' itý kidoro malemilemy itý Matory: Amin' ny folo izahay no manomboka mandry ~ Tapi-mandry olona ~ Tamin' ny izahay nankany Mojanga dia tao Maevatanana no nandry Milamina tsy misy mpanelingelina, tony sy finaritra: Mandry izao ny saiko fa tonga soa aman-tsara ianareo Ilazana ny ranon-javatra tonga mivongana na mafy: Mora mandry ny ronono. [1.1]
|
Explications en anglais | To lie down, to be lying down, to go to sleep; to be at peace, as the kingdom; to become thick, congealed, etc. [1.2]
|
| To lie down; to congeal to freeze; to turn sour (of milk) [1.7]
|
Explications en français | être couché, se coucher;
être figé, caillé [1.8]
|
Exemples |
1 | Maty, hataoko tsy mandry am-pasandrazany.
[2.528]
|
2 | Io mirahavavy, izay hodianay mivady mandry;
[2.69]
|
|
Morphologie |
Présent : |
mandry |
Passé : |
nandry |
Futur : |
handry |
Impératif : |
mandria |
|
Mots composés |
|
Ethnonymes |
|
Toponymes |
|
Proverbes |
|